Spara etiskt eller oetiskt?
För några veckor sedan fick jag ett brev från min bank. De meddelade mig att deras etiska fond skulle läggas ner. Just den jag valt för en del av barnens sparande.
Istället, meddelade banken, skulle pengarna flyttas till "... en mera tidsenlig sparprodukt och öka möjligheterna till god avkastning...". Jag behövde inte vara orolig. Den andra fonden hade samma riskprofil. Enda skillnaden var att den där etiska biten inte fanns med.
Men, fick jag vidare veta, det där med etiken behövde jag inte heller oroa mig för, eftersom banken ändå inte investerar i företag som ägnar sig åt tillverkning av olagliga vapen som personminor och klusterbomber.
Okej. Banken investerar inte i olagliga vapen. Det vill säga sådana vapen som inte får tillverkas. Det känns ju... eh... tryggt. De meddelar också att de kollar igenom vilka företag som brutit mot internationella normer för miljöfrågor, mänskliga rättigheter, arbetsrätt och affärsetik. Alltså inte att de avstår från att investera i sådana företag, utan att de kollar igenom det. Sen tar de ställning till hur mycket av deras investeringar som ska läggas i de företagen.
"...en mera tidsenlig sparprodukt..." tyckte min bank. Själv tycker jag det känns som en helt vanlig gammaldags fond, som struntar i allt vad etik heter (ja, utom olagliga vapen då). Inte något för dagens unga, moderna människor som bryr sig om världen och framtiden.
Den etiska fond som jag hade lämnade en del övrigt att önska, det ska sägas. Samma med många miljöfonder. De utesluter vissa sektorer eller företag, de allra värsta utifrån bankens egna kriterier. Det finns samtidigt många företag som gör riktigt bra saker ut miljö- och etisk synpunkt. I mina ögon borde fonderna aktivt välja ut de bästa företagen. Att undvika de värsta bovarna inom miljö och mänskliga rättigheter borde banker och fondförvaltare ha som grundkriterium för alla sina fonder.
Ett problem idag är att det inte finns några riktlinjer för vad som får kallas en etisk fond eller miljöfond. Det finns ingen certifiering eller granskning som gör att kunden kan känna sig trygg i att få vad den tror sig ha köpt. En miljöfond jag hade visade sig investera större delen av sina pengar i oljeindustrin. Det var inte vad jag trodde mig ha köpt. Men lösningen på det är knappast att lägga ner fonderna, utan att utveckla dem.
Visst kan jag tänka att det inte spelar så stor roll för världen vad just mina pengar gör. Men å andra sidan. Som världen ser ut idag är finanssektorn mycket inflytelserik. Var investeringar görs påverkar utvecklingen. Ett större ansvar för etik och miljö skulle kunna göra stor skillnad.
Jag har svårt att tro att särskilt många människor, företag eller organisationer egentligen vill ha sina pengar investerade i företag som bryter mot internationella normer för mänskliga rättigheter eller miljö. Eller arbetsrätt och affärsetik. Det finns en marknadsanomali här. Utbudet svarar inte mot en potentiell efterfrågan.
Nu lades alltså min etiska fond ner och pengarna skulle flyttas till en annan, oetisk fond. Tänk om de istället gjort tvärtom, att de flyttat pengarna som sparades i den vanliga oetiska fonden och lagt dem i den etiska fonden. Tänk om de skickat ut ett brev till dessa kunder och meddelat att "Nu kommer dina pengar att flyttas till en fond som har etiska kriterier. Du behöver inte vara orolig, eftersom riskprofilen är densamma." Hur många av dem hade blivit upprörda, tror ni?
Maria Wetterstrand
Publicerad i Dagens Industri den 8 oktober 2012
Omstartskommissionen
På uppdrag av Stockholms handelskammare har Maria tillsammans med ett antal andra experter skrivit ned sina tankar om hur Sverige bäst kan omstarta ekonomin efter pandemin, med fokus på klimat och miljö. Genom att satsa rätt nu byggs Sverige starkare för framtiden. Boken kan laddas ner hos Stockholms handelskammare.
Om ordet ”måste” och företagens hållbarhetsarbete
Jag fick en gång tipset av en ledarskapscoach att sluta använda ordet ”måste” när det gäller mig själv och min egen utveckling. Tanken bakom tipset är att måsten känns negativa och skapar stress. Att istället använda ord som ”vill” eller ”ska” skapar en känsla av egenmakt och hjälper oss därför att känna kraft i det vi gör.
