Miljö – lättare än vi tror?

Ibland går det lättare är man tänkt.

Jag var med och förhandlade Sveriges klimatmål runt millennieskiftet. Det var då det skulle tas fram mål som gällde 2010. Eller rent formellt handlade det om ett genomsnitt åren 2008-2012, vår åtagandeperiod i Kyotoprotokollet. Men ändå.

Jag minns att vårt förslag från miljöpartiet var att vi, socialdemokraterna och vänsterpartiet skulle föreslå ett mål om minskade utsläpp med 15 procent från basåret 1990. Det ansågs fullständigt orealistiskt och vi blev mötta med den där men-det-förstår-ni-väl-att-det-inte-går-blicken, som vi ibland fick på den tiden när vi drev våra förslag.

Vi kunde tänka oss att kompromissa. Det var trots allt viktigare att driva på för att få ett så kraftfullt mål som möjligt än att benhårt stå fast vid vårt ursprungsförslag. Vi hade satt upp en smärtgräns. Den låg på 5,2 procent - samma som det genomsnittliga åtagandet för alla länder som skrivit under Kyotoavtalet. Sverige skulle åtminstone inte vara sämre än genomsnittet. Men inte ens det gick att bli överens om.

Ett alltför kraftfullt klimatmål ansågs hota ekonomi, välfärd, sysselsättning. Industrier skulle tvingas utomlands och allsköns elände inträffa. Jag tror till och med de gjorde någon kostnadsberäkning från budgetavdelningen som visade på de oerhört negativa konsekvenserna av att gå fram "för hårt". Förslaget landade på att minska utsläppen med fyra procent.

Miljöpartiet lade ett eget förslag om minus tio, ett förslag som i ljuset av utvecklingen senaste decenniet får anses rätt mesigt.

Det ska påpekas att oppositionen tyckte ungefär detsamma som regeringen vad gällde målen och ingen annan än mp föreslog något skarpare mål. Moderaterna tyckte förslaget var så ogenomtänkt att de ville avslå hela rasket rakt av och påpekade att Sverige redan nått så långt att det troligen var billigare att genomföra utsläppsminskningar någon annanstans.

För ett par veckor sedan kom preliminära utsläppssiffror för 2012 och utsläppen ser ut att ha minskat med 20 procent sedan 1990.

Har ni plågats mycket, kära människor i Sverige? Saknar ni villaoljan väldigt mycket? Känns det förfärligt svårt att köra bilar som drar mindre drivmedel? Har satsningarna på miljöbilar och miljöbättre bränslen bränt hårt i era plånböcker? Är det besvärande att er fjärrvärme kommer från biobränsle istället för olja eller kol? Har det gjort att vi drabbats extra hårt ekonomiskt i Sverige under den ekonomiska krisen?

Visst går ekonomin lite knackigt, och det sänker utsläppen en del. Även de goda tillgångarna på vatten i vattenkraften sänker utsläppen något. På ett sätt som inte räknats in i prognoserna. Men det förklarar knappast den enorma skillnaden mellan verkligheten och det som ansågs så fruktansvärt svårt för bara lite mer än ett decennium sedan.

Det förklaras inte heller av att regeringen gjort några extremt kraftfulla insatser. Visst har de gjort ett och annat, höjt koldioxidskatten för den del av industrin som inte handlar med utsläppsrätter till exempel. EUs handel med utsläppsrätter har inte heller fungerat särskilt effektivt. Ändå har utsläppen minskat med 20 procent.

Lägg detta på minnet. Nästa gång ni hör motståndarna till miljöpolitik säga så där igen. Det kommer kosta för mycket, det hotar välfärden, det är bättre att göra insatser någon annanstans. Lyssna inte på dem. Tvärtom.

Tänk istället på hur mycket längre vi kan nå om vi har en tydlig och mer kraftfull politik. Minskad miljöpåverkan havererar inte ett lands ekonomi. Nu är det läge att sikta på att överträffa målen till 2020.

Maria Wetterstrand

Publicerad i Dagens Industri den 6 maj 2013 

Böcker

Vad är miljö och 100 andra jätteviktiga frågor 

Maria Wetterstrand och medförfattaren Gabriel Liljenström ger svar på 100 av de viktigaste frågorna om ämnet miljö. Langenskiölds förlag 2014

Debatt

Ingen kan garantera evig tillväxt

Den ekonomiska krisen har gjort att flera sydeuropeiska länder haft en minskande bruttonationalprodukt under några av de senaste åren. I kölvattnet av denna negativa ekonomiska tillväxt ser vi förfärliga sociala konsekvenser. Ungdomsarbetslösheten är skyhög, fattigdom breder ut sig, välfärden försämras och människor som trott sig ha ett tryggt liv har tvingats lämna hus och hem.

Att i det läget lyfta fram behovet av tillväxtkritik kan tyckas något udda.
.


 Webbplatsen ligger i framkant och drivs av SpaceLoops CMS v.3.5.4