Det finns skolor som klarar det
Återigen har skolministern lagt pilen för bågen och skjuter ett skott långt vid sidan av målet. Fler obligatoriska skolår! Då minsann, då blir allt bra.
Ett svenskt läsår i skolan omfattar som mest 190 skoldagar. 1710 dagar på nio år. Max åtta timmar per dag, utom i ettan och tvåan då det är max sex timmar. Lärarna har alltså 12920 timmar på sig att lära våra barn att tillfredsställande läsa, skriva och räkna samt andra färdigheter innan de går ut grundskolan. Är problemet tidsbrist? Jag är skeptisk.
12,4 procent av eleverna saknade behörighet till gymnasiet 2013. Av elever som har föräldrar med enbart förgymnasial utbildning klarade sig bara drygt hälften. Detsamma gäller elever som invandrat till Sverige efter skolstart. För de sistnämnda kanske det är tiden som brustit, men knappast för de förra.
Jag är stolt över att Sverige har en annan syn på barn än exempelvis Storbritannien eller USA, där barn sätts i skolan tidigare. Att förskolan är icke-obligatorisk är bra. Barn och föräldrar ges en mjukare och mer flexibel start på skolverksamheten. Förskollärarna har större pedagogisk frihet. En pliktskola för sexåringar riskerar att göra den mer lik dagens förstaklass, vilket vore ett nedköp.
Jag minns när Lasse i Barnen i Bullerbyn började skolan och inte ansågs "skolmogen". Han fick gå hem och vänta ett år. Han kunde inte sitta stilla och "behövde leka lite mer först". Nu anses begreppet gammaldags, och att bara "leka lite mer" kanske inte fungerar för alla, men nog är barn väldigt olika redo att börja skolan vid 6-7 års ålder.
Tvång att gå ett extra år efter nian kan nog hjälpa en del. Men för det första borde de förstås ha fått hjälp betydligt tidigare. Det är ytterst sällan problemen plötsligt har uppstått sista året. För det andra finns det de som snarare behöver komma ifrån skolmiljön ett tag. Kanske göra något helt annat. Ett frivilligt extra år, ja, tvång, nej.
Sverige lägger sjätte mest resurser av OECD-länderna per elev i årskurs 1-6. Med de resurser och de timmar som står till förfogande borde det faktiskt vara möjligt att ge alla elever de grundkunskaper som behövs. Enstaka undantag pga extrema omständigheter, kanske, men på det stora hela.
Det finns skolor som klarar det. Utan mer pengar. Utan extraår. Med elever från olika bakgrund. Vad har de gjort? Modern pedagogisk forskning kan vara till god hjälp. Men framförallt har de bestämt sig att det ska gå och slutat leta ursäkter för varför det inte fungerar.
Det är lätt att hitta ursäkter. För mycket mobiltelefoner, brist på straffbefogenheter, dåliga resurser, brist på betyg i lågstadiet, lönerna, ouppfostrade barn eller dåliga föräldrar. Och nu brist på tid. Våra barn går till skolan varje vardag, år ut och år in, 1710 dagar, 12920 timmar och de allra flesta barn vill göra sitt bästa. Om en elev inte klarar skolan ligger det huvudsakliga ansvaret faktiskt på skolan.
Maria Wetterstrand
Publicerad i Sydsvenska Dagbladet den 13 januari 2014
Omstartskommissionen
På uppdrag av Stockholms handelskammare har Maria tillsammans med ett antal andra experter skrivit ned sina tankar om hur Sverige bäst kan omstarta ekonomin efter pandemin, med fokus på klimat och miljö. Genom att satsa rätt nu byggs Sverige starkare för framtiden. Boken kan laddas ner hos Stockholms handelskammare.
Om ordet ”måste” och företagens hållbarhetsarbete
Jag fick en gång tipset av en ledarskapscoach att sluta använda ordet ”måste” när det gäller mig själv och min egen utveckling. Tanken bakom tipset är att måsten känns negativa och skapar stress. Att istället använda ord som ”vill” eller ”ska” skapar en känsla av egenmakt och hjälper oss därför att känna kraft i det vi gör.
