Det är en speciell upplevelse att titta på utländska politiska debatter. Inte minst ger det perspektiv på hemlandets demokratiska processer.
Jag såg nu den svenskspråkiga valdebatten mellan de finländska presidentkandidaterna. För mig, som själv deltagit i många liknande debatter som språkrör för Miljöpartiet de Gröna i Sverige, blir det en stund av konstant analyserande ur en massa olika aspekter.
Vad är skillnaderna mot en svensk valdebatt? Jo, ryktet stämmer att Finland har mindre konflikt och mer konsensusattityd. I Sverige är det ofta vassa repliker och diverse nålstick mot motståndarna. Fart och politiskt tydligt, men ibland lite över gränsen för det civiliserade.
Den här debatten tenderade att bli lite långsammare än en svensk dito, men huruvida det är något typiskt finländskt eller helt enkelt bara beror på att Paavo Lipponen är med är svårt att säga. Jag har inget särskilt emot mannen i fråga, men han är onekligen starkare på eftertänksamma inlägg än snabba replikskiften.
Det är intressant också att analysera vilka politiker som tycks vinna respekt i Finland. Soini är uppenbarligen mycket populär. Utifrån den här debatten är det lite svårt att förstå för mig. Inte för hans åsikter, egentligen, det finns alltid folk som stödjer populistisk politik hur förfärlig jag än tycker den är. Det är snarare hans attityd jag reagerade på.
Soini tycktes köra på två alternativa svar i den här debatten. Det var: ”valresultatet måste respekteras” och ”det där har jag redan svarat på en annan gång”.
Han har definitivt en poäng i att valresultat ska respekteras. Att väljarna röstade på honom och hans kumpaner är ett obestridligt faktum. Det går inte att underkänna folkets val i en demokrati. Men det betyder inte att resultatet ska ignoreras och bara läggas till historien. Det står förstås andra fullt fritt att analysera, ha åsikter om det och inte minst försöka ändra på det till nästa val. Att gnälla över hur synd det är om en brukar gå dåligt hem i Sverige.
Och att nöja sig med att som svar på frågor påpeka att man svarat någon annanstans, någon annan gång, låter trött och oengagerat. Det är väl smartare att passa på att säga sin åsikt en gång till.
Nej, då är det mer förståeligt att de Grönas Haavisto når allt bättre siffror i opinionsmätningarna. Stabil, klok, genomtänkt. När han får frågor passar han på att säga någonting. Som att Finland faktiskt har intresse av att andra länder, som Kina, stärker miljöskydd och arbetarnas rättigheter så att konkurrensen blir mer rättvis. Jag vet att finländare ofta tycker att Sverige agerar för mycket världssamvete. Jag tycker Finland kunde göra det lite mer.
Det ska bli mycket intressant att följa det här valet även om en del aspekter är svåra för en utomstående att begripa sig på. Å andra sidan har vi i Sverige ingen chans alls att välja statschef, så jag har då inget skäl att ta på mig någon demokratisk besserwissermössa.
Maria Wetterstrand
Publicerad i Hufuvdstadsbladet den 16 januari