Lyft miljöfrågorna i valet

Hur bra är Sverige?

Det är valår. Först val till europaparlamentet i maj, sedan till riksdag, kommun och landsting i september. I den mån miljöfrågorna alls kommer i fokus har jag en stark känsla av att debatten riskerar att bli en kamp om verklighetsbeskrivningen. Sverige är redan bäst i världen, menar regeringen. Eller kanske inte ändå, menar oppositionen.

Allt går att bevisa med statistik, brukar det sägas. Så även i det här fallet. Ofta kan samma statistik användas både för att visa hur bra vi är och hur dåliga vi är.

Ta frågan om förnybar energi till exempel. Sverige är både bäst i EU och bland de allra sämsta. Vi har en hög andel förnybar energi. Inte lika hög som Norge, men då de inte är med i EU hamnar vi i EU-ligans topp med våra dryga 50 procent. Samtidigt har vi bland de lägsta ambitionerna i EU att öka andelen förnybart i framtiden. Vi har redan nått vårt 2020-mål. Som en nöjd fet katt sitter Sverige och slickar sig om nosen medan andra jobbar vidare för att ställa om.

Bra gjort, Sverige. Men även en fet katt behöver äta på nytt. Vi har bland de bästa förutsättningarna i Europa att satsa på mer förnybart, det är en framtidsbransch och intresset är stort. Vi byggde ut vattenkraft och kraftvärme rejält för några decennier sedan, vindkraft har ökat de senaste åren. Men det finns inget skäl att sitta nöjda nu. Vi kan ännu bättre. De låga politiska ambitionerna riskerar att bromsa branschens frammarsch.

Lite samma divergerande analys av läget går att göra av elanvändning och elproduktion. Statistiken visar både det ena och det andra. Å ena sidan har vi väldigt lite fossilt i vår elproduktion. Å andra sidan har vi mest kärnkraftsel per capita i världen, i hård konkurrens med Frankrike. Mest kärnkraftsel per capita och samtidigt högst andel förnybar energi i EU, hur går det ihop?

Jo, det beror i sin tur på att vi även har en mycket hög elanvändning per person i Sverige. Vi ligger på sjätte plats i världen i den ligan. Det innebär att vi använder ungefär 2,5 gånger mer el per person i Sverige än vad man gör i EU i genomsnitt. Tung industri och ett kallt land, brukar det sägas. Men även om vi stängde all industri och slutade värma husen med el så skulle vi fortfarande ha en högre elanvändning per person än genomsnittet i EU. Vi använder onödigt mycket el, helt enkelt.

Tittar vi sen på trafiken kommer vi även där att kunna se bra och dåliga fakta. Sverige har redan 2012 klarat EU:s förnybarhetsmål om 10 procent förnybara drivmedel, ett mål som satts upp för 2020. Samtidigt har vi fortfarande bland de mest bränsleslukande bilparkerna i Europa.

Egentligen tycker jag inte vi ska stirra oss blinda på historien. Nuvarande regering har gjort en del bra ur miljösynpunkt, såsom att höja koldioxidskatten för den lätta industrin, och en del dåligt, såsom att ta bort koldioxidskatten för kraftvärmeverk. Totalt hamnar Sverige på plats 7 i senaste Climate Change Performance Index 2014, en utvärdering av länders klimatpolitiska arbete. Det är något lägre än året innan, det är inte bäst, men inte på något vis uselt. Huruvida detta sedan är regeringens, företagens, kommunernas, folkets eller någons annans förtjänst kan statistiken säkert också ge olika svar på.

Men det vi ständigt ska påminna oss om är att miljön och klimatet egentligen behöver betydligt mer action än vad vi ser i något land i världen just nu. Och även om politiken aldrig agerar i ett vakuum så är den en viktig nyckel som kan öppna många dörrar. Möjligheterna inom förnybar energi, smartare transporter, energieffektivisering, hållbart byggande, naturskydd, kemikaliefrågor – allt detta påverkas i hög grad av politik.

Viktigast av allt är att miljöfrågorna kommer i fokus i valen. Media, väljare, företag och andra aktörer måste visa att de bryr sig om miljöpolitiken, oavsett vilken regering man föredrar. Så ställ frågor, maila kandidater, diskutera miljöfrågor i sociala medier, visa att ni är intresserade av miljöpolitik, ta upp saker till debatt i media om ni kan. Och nöj er inte med att bli utsedda till domare i kampen om verklighetsbeskrivningen. Kräv svar om vad som ska göras framöver.

Maria Wetterstrand

Publicerad i Miljöaktuellt mars 2014 

Böcker

Vad är miljö och 100 andra jätteviktiga frågor 

Maria Wetterstrand och medförfattaren Gabriel Liljenström ger svar på 100 av de viktigaste frågorna om ämnet miljö. Langenskiölds förlag 2014

Debatt

Ingen kan garantera evig tillväxt

Den ekonomiska krisen har gjort att flera sydeuropeiska länder haft en minskande bruttonationalprodukt under några av de senaste åren. I kölvattnet av denna negativa ekonomiska tillväxt ser vi förfärliga sociala konsekvenser. Ungdomsarbetslösheten är skyhög, fattigdom breder ut sig, välfärden försämras och människor som trott sig ha ett tryggt liv har tvingats lämna hus och hem.

Att i det läget lyfta fram behovet av tillväxtkritik kan tyckas något udda.
.


 Webbplatsen ligger i framkant och drivs av SpaceLoops CMS v.3.5.4