Antirasisterna vaknar

Ledamöter av riksdagen skriker rasistiska glåpord till invandrare, okvädningsord till kvinnor och beväpnar sig med järnrör på stan. Det är senaste veckornas nyheter i Sverige. Händelserna kan få långsiktiga efterverkningar - både för Sverigedemokraterna (SD), vars ledamöter det handlar om, och för svensk politisk debatt.

Under mina 25 år i politiken har frågor som rör invandring ständigt varit heta och kontroversiella. Inte alltid i media och inte alltid bland politiker, men bland allmänheten. När jag pratat politik med gymnasieelever har frågorna nästan alltid kommit upp.

Det har dock inte på något sätt blivit värre med åren. Tvärtom, faktiskt. I början av 90-talet minns jag det som värst. Då frodades fördomar och rörde allt från att "invandrare" hade höns på balkongen och rev upp plankor i köksgolvet för att odla mat till att de uträttade sina behov i trappuppgångar. "De". "Invandrarna". Minns då att de flesta invandrarna i Sverige kom från Finland.

Idag är synen mer nyanserad och sådana där idiotier hörs tack och lov mycket sällan. Att fler svenskar nu känner invandrare hjälper.

Att det blivit bättre bekräftas av attitydmätningar. De som tycker att Sverige ska ta emot färre flyktingar har minskat från 65 % 1992 till 46 % 2009. Samma sjunkande trend syns i stödet för påståenden som "det finns för många utlänningar i Sverige" och "jag är emot att få en invandrare från en annan del av världen ingift i familjen". Även om SD fått ökat stöd gäller det inte deras åsikter.

Det som däremot hänt senaste åren är att antirasister blivit tystare. På 90-talet bedrevs kampanjer för ökad integration och tolerans, det organiserades mötesplatser för ungdomar från olika kulturer både lokalt och nationellt.

På 2000-talet har de främlingsfientliga stått relativt oemotsagda. Debatten kring invandring har präglats av feghet och eftergivenhet för Sverigedemokraternas världsbild. Lågvattenmärket var när SVT i senaste partiledardebatten formulerade debattämnet "hur mycket invandring tål Sverige?", som taget ur SDs partibok.

Det är slut på det nu. Allt fler ställer sig upp rakryggat och säger emot. Det är just här avslöjandena kring Sverigedemokraterna kommer ha störst positiv effekt. De tidigare tysta antirasisterna har börjat höras.

Jag vill att människor på flykt ska kunna få en fristad och att människor ska kunna röra sig över gränser för att arbeta. Invandring är i längden bra för ekonomin och välfärden. Mångfald är inget problem om vi inte gör det till ett problem.

Nu är twitter, facebook och insändarsidor fulla av inlägg emot Sverigedemokraterna och deras politik, på ett sätt jag aldrig sett tidigare. Alla andra partier har blivit tydligare med att de inte ska samarbeta med SD. Det är bra för framtiden att rasistiska idéer nu möter ett mer aktivt motstånd.

Maria Wetterstrand

Publicerad i finländska Hufvudstadsbladet den 6 december 2012 

Böcker

Vad är miljö och 100 andra jätteviktiga frågor 

Maria Wetterstrand och medförfattaren Gabriel Liljenström ger svar på 100 av de viktigaste frågorna om ämnet miljö. Langenskiölds förlag 2014

Debatt

Ingen kan garantera evig tillväxt

Den ekonomiska krisen har gjort att flera sydeuropeiska länder haft en minskande bruttonationalprodukt under några av de senaste åren. I kölvattnet av denna negativa ekonomiska tillväxt ser vi förfärliga sociala konsekvenser. Ungdomsarbetslösheten är skyhög, fattigdom breder ut sig, välfärden försämras och människor som trott sig ha ett tryggt liv har tvingats lämna hus och hem.

Att i det läget lyfta fram behovet av tillväxtkritik kan tyckas något udda.
.


 Webbplatsen ligger i framkant och drivs av SpaceLoops CMS v.3.5.4